sofiia

Jag har vart singel i stort sätt hela mitt liv. det längsta förhållandet har vart 2 veckor sen har dem blivit dumpade i sjön. riktigt fula skäl till att jag dumpade dem också. men det var 2 år sen jag hade ett sånt förhållande. Nu har jag aldrig vågat närma mig någon, grunden till det är av rädsla. rädsla att bli sårad eller råka ut för något otrevligt som "kär i ett svin".. så man inte inser det dåliga pga att man är "kär". 

I tidningarna läser jag om förhållanden, hur sur hon blir för att killen köper kläder med fel storlek osv. och medans killar ser tjejer som objekt. Men det finns ju så mycket mer än det. En vacker dag lär jag inse att killar är känsliga älskbara människor dem också. Men det är svårt för mig att se en kille som något bra, jag har ingen manlig förbild. Min storebror skämtar jämt genom att vara svinig, men då på skämt. men det är ju det enda jag ser honom som då. Har bett honom att lägga av så jag kan se killar som något annat än idioter.

Camilla sa att man lär sig mycket om sig själv i ett förhållande. Bara det får mig att vilja testa på. Hur då lära sig mer om sig själv? Att hitta på saker med en kille, jadu. Det är iaf. något jag vill testa nu.. men jag ser förhållande som den "mega seriösa" saken. Men det behöver man inte göra. Man kan bara umgås med någon och ha kul. Men sen får man känslor för varandra. Då börjar allvaret. Det är det som är det jobbiga för mig, att gå in i en relation. Jag kräver inte mycket men det är mycket jag ser i en relation, tillit är nog det största.

Jag vet inte hur jag skulle vara som flickvän, jag kan ju tänka mig men jag tror inte man kan veta det innan. Jag tror att jag kommer vara den perfekta flickvännen. Förstående och rar. Ingen avensjuka eller onödiga bråk. Aldrig otrogen. Vilket inte är något jag kan säga nu, man ska aldrig säga aldrig. Alla gör som sagt misstag så varför skulle inte jag göra det. Men därför vill jag prova på det ännu mer, för att se hur jag blir, eller om jag blir den samma.

Jag vill inte sätta min säkerhet i någon annans händer.. det vill jag verkligen inte göra för då blir man tom när relationen tar slut. Men så kan man inte heller tänka. Men jag vill inte vara beroende av någon annan. Fast egentligen är det inte så farligt, jag menar man är ju ändå beroende av sina kompisar. Han är ju också en kompis men det är mer kärlek på köpet.

Det finns många tankar och saker att säga om relationer... men nu ska lilla jag sova. Och hoppas på att hitta en kille att bara ha kul och leva livet med. Helt oberoende, utan krav.. Bara lycklig.